lördag 10 augusti 2013

Gycklarens arv

Författare: Kersti Vikström
Genre: Spänning, förr i tiden, livsöde, kärlek
Sidor: 396
Förlag: Opal (Tack för boken!)
Serie: -
Utgivningsår: 2013
Originaltitel: Gycklarens arv
Översättare: -
Övrigt: Utläst den 10 augusti 2013




Handling: Nova är ett feodalt uppbyggt rike, där endast de allra rikaste är fria att styra sina liv. Esmeralda är tio år när hon skickas till huvudstaden Corona för att arbeta som kammarjungfru åt guvernörens äldsta dotter. Hennes föräldrar, liksom hon själv, är kontraktsarbetare, en slags livegna, och deras liv styrs av den som äger deras kontrakt. Under tiden som hon lever i palatset i staden upptäcker hon och börjar för sig själv ifrågasätta de enorma orättvisor som råder i landet. Under en resa till guvernörens släktingars gods på landet möter hon för första gången soller, en förtryckt folkgrupp som levde i Nova långt innan Esmeraldas folk kom dit. Där träffar hon även Storm, en soller som arbetar som slav på godset och som kommer att förändra hennes liv.

Omdöme: För någon månad sedan fann jag ett paket i brevlådan, ett paket som landat där utan min kännedom, jag hade inte beställt några böcker...i alla fall inte vad jag kunde komma ihåg. När jag fundersamt öppnade paketet visade det sig att det innehöll en bok från Opal, nämligen Gycklarens arv. Vid första anblicken såg inte boken ut att vara i min smak, men jag kände ändå för att ge den en chans. Sedan fick jag också syn på ett papper i paketet, där stod det att denna boken skickades ut till ett antal bokbloggare som kunde vara med och tävla om två biljetter till Bokmässan om de lade upp en recension på boken mellan den 5:e och 10:e augusti, detta gjorde att jag kände ännu mer för att ge boken en chans. Så det gjorde jag. Nu har jag alltså läst boken, och vad tyckte jag om den?

Boken var en positiv överraskning, som sagt så trodde jag inte att det skulle vara min typ av bok, och jag var väl aningen tveksam i början. Då kändes huvudkaraktären, Esmeralda, en smula barnslig och omogen, men under bokens gång växte och utvecklades hon, det slutade med att hon blev en av mina favoritkaraktärer i boken. Em är en bra berättarröst och man får läsa boken ur en bra och intressant synvinkel i och med att hon är dotter till en kontraktsarbetare. Karaktärsmässigt så gillar jag många av karaktärerna i boken, Charlotte, Storm, Silas, Glittra, Elisabeth mm. Och det finns ju en hel del karaktärer jag ogillar också (fast det är ju bara "the bad guys"), guvernören, Albert (Albert, usch!!), svågern, vakterna etc.

Jag tycker att det är en riktigt intressant handling, själva idén är lysande, om än ganska hemsk. Att Nova från utsidan verkar vara ett trivsamt litet rike, men på insidan är något helt annat, något ganska förskräckligt, att få läsa om hur de rika höll sig med slavar som behandlades så illa. Det är bra miljöbeskrivningar, man kan lätt föreställa sig hur det ser ut, landskapsbilden känns väldigt svensk. Kärleken mellan Storm och Em är ingen instalove, den tog sin tid och växte under bokens gång, en riktigt fin romans, plus för det.

Sammanfattningsvis så är Gycklarens arv en bok jag rekommenderar, tyvärr ingen ny favorit, men bra helt enkelt. Boken har ett flyt som inte tar slut, det är spännande större delen av boken och det blir aldrig särskilt tråkigt. Det är lättläst och sidorna flyger förbi. Bra karaktärer och en intressant story. Från början och utsidan tycker man kanske att den verkar lite sådär, men strunta i det och ge den en chans, för det är den värd.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Har du en bok som du tycker jag måste läsa? Eller är du ett förlag som vill ge mig ett recensionsex? Eller vill du kanske bara säga hej?
KOMMENTERA!

Jag svarar på ALLA kommentarer, acceptera dock att jag kommer slänga dåliga kommentarer och spam...

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...