tisdag 2 september 2014

A Game of Thrones

Författare: George R.R. Martin
Genre: Episk fantasy
Sidor: 864
Förlag: Spectra Books
Serie: A Song of Ice and Fire #1
Utgivningsår: 1997
Originaltitel: A Game of Thrones
Översättare: -
Övrigt: Utläst 19 april 2014

Handling: Long ago, in a time forgotten, a preternatural event threw the seasons out of balance. In a land where summers can last decades and winters a lifetime, trouble is brewing. The cold is returning, and in the frozen wastes to the north of Winterfell, sinister and supernatural forces are  massing beyond the kingdom's protective Wall. At the center of the conflict lie the Starks of Winterfell, a family as harsh and unyielding as the land they were born to. Sweeping from a a land of brutal cold to a distant summertime kingdom of epicurean plenty, here is a table of lords and ladies, soldiers and sorcerers, assassins and bastards, who come together in a time of grim omens.
Here an enigmatic band of warriors bear swords of no human metal; a tribe of fierce wildlings carry men off into madness; a cruel young dragon prince barters his sister to win back his throne; and a determined woman undertakes the most treacherous of journeys. Amid plots and counterplots, tragedy and betrayal, victory and terror, the fate of the Starks, their allies, and their enemies hangs perilously in the balance, as each endeavors to win that deadliest of conflicts: the game of thrones.

Omdöme: Åh, vad jag älskar den här boken! Fullkomligt ÄLSKAR med stora bokstäver! A Game of Thrones är en av få böcker som lyckats få mig att både dra efter andan, skratta och gråta i mängder. Som ni redan vet så följer jag tv-serien och har gjort det ett tag och det är heller ingen hemlighet hur mycket jag älskar även den. Därför kan jag ju inget annat än att älska boken också, för den är verkligen bra. Det är sannerligen ett episkt äventyr man gärna inte vill missa.

A Game of Thrones är riktigt fängslande och spännande. Visst, vissa delar är lite långsamma men det blir aldrig tråkigt, och jag menar herregud, boken är 850 sidor lång och dessutom på engelska. Att det ändå aldrig blir långtråkigt kan ju inte betyda annat än att det är en bra bok. Handlingen är unik, jag har aldrig läst något liknande tidigare, och fantasyvärlden är fantastisk, bra uppbyggd och otroligt välplanerad och väl genomtänkt.

Jag älskar karaktärerna, de är väldigt genomtänkta och alla är olika, det är stor variation på olika typer av karaktärer. Martin har verkligen lyckats med karaktärerna, även om han har lyckats med det mesta i den här boken. Hittills är mina favoriter Jon Snow, Arya Stark, Tyrion Lannister och Daenerys Targaryen. Alla utom Tyrion blev snabbt favoriter, det tog lite längre tid med honom. Jon, ah, jag älskar att läsa ur hans berättarröst, det är intressant och roligt att få veta vad som händer vid muren och att få följa hans resa dit. Jag gillar inte att Catelyn behandlar honom så kyligt och att en del behandlar honom dåligt bara för att han är en oäkting.
Arya är verkligen en tuff liten tjej. Jag älskar att hon är en sådan pojkflicka och motsätter sig att bli en fin dam, hon är annorlunda. Jag fattade snabbt tycke för henne, svårt att låta bli liksom med hennes attityd!
Tyrion måste vara en av seriens mest listiga, smarta och missförstådda karaktärer. Jag hatar att alla ser ner på honom, bara för att han är dvärg, fast det gör bara att jag älskar honom ännu mer. Och han är så skicklig med ord! Han lyckas klara sig ur många situationer med bara ord, jag blev riktigt impad!
Och så har vi Daenerys, och hur cool är inte hon? Jag fastnade för henne och hennes kapitel med en gång, det är riktigt roligt och intressant att få följa henne. Jag gillar att hon står upp för sig själv, och i kommande böcker är hon faktiskt riktigt tuff och envis och står upp för kvinnor och slavar, det gillas. Hennes miljö är också ganska annorlunda och spännande, då hon befinner sig på andra sidan Smala havet. Det är väldigt bra med den exotiska miljön där allting avviker från de andra miljöerna och det gör allt mycket mer spännande. Jag skulle lätt kunna tänka mig någon av dessa fyra sittandes på Järntronen i framtiden eller vid seriens slut!
Är George R.R. Martin bara väldigt hjärtlös eller hur sjutton har han så lätt för att döda alla karaktärer hit och dit? De dör som flugor, seriöst! En del läsare verkar ha haft problem med att hålla isär alla karaktärer för att det är så många. Jag hade i alla fall inget problem med det, kanske för att jag redan kollat på tv-serien och hade ett ansikte till varje namn.

Eftersom boken har ett flertal olika PoV (perspektiv/synvinklar) får man lära känna många av karaktärerna på djupet ganska snabbt, och även platser, vilket är väldigt bra. Det uppskattades, och om det nu möjligtvis någonsin skulle bli tråkigt ur någon persons perspektiv, byter man snart. På det här viset får man även flera olika åsikter om samma personer vilket bidrar till att man får en bättre uppfattning av det hela.

Språket är otroligt bra, väldigt kraftfullt skulle jag säga, det fångar en liksom. Åh, skräckvargarna (Direwolves) älskar jag! Jag älskar vargar i allmänhet, har alltid gjort det, så det är klart jag älskar de här också. De är så sjukt fina och mäktiga, dessutom är denna variant av vargar otroligt stora och jag älskar idén med att varje Stark-barn får en egen. Skulle själv gärna vilja ha en! Och de flesta namnen är väldigt coola och vackra; Arias Nymeria, Sansas Lady, Jons Ghost (som för övrigt är vit, iiih!!), Brans Summer, Robbs Grey Wind och Rickons Shaggydog.

Slutet - gaah! Mäktigt alltså, en riktigt bra scen. Den gör sig väldigt bra i tv-serien också, spännande. Det sista kapitlet är verkligen fantastiskt och sista sidan är bara wow. Man vill ju sig i kast med nästa bok direkt (eller säsong, vilket jag gjorde).

Sammanfattningsvis är detta en bok jag älskar djupt, verkligen älskar. Det är bra karaktärer, bra handling, bra fantasyvärld, bra språk, bra miljöer, bra allting. En beroendeframkallande och unik bok med ett slut som gör att man genast vill kasta sig över nästa del. Det är svårt att sluta läsa när man väl har börjat och whoops så har man suttit uppe och läst långt inpå natten. Det känns som att inget jag säger eller skriver kan göra den här boken och serien rättvisa och det är hur mycket mer som helst jag skulle vilja få sagt, jag vet bara inte hur jag ska lägga upp det och formulera mig. Men jag råder er, läs boken, annars missar ni definivt något värt att läsa. Ett klart måste för fantasyfantaster! Jag vill avsluta med ett par citat, för det finns hur många som helst, och jag har ändå inte med alla jag skulle vilja ha med. Om ni nu orkar läsa alla...

"Winter is coming."

"When you play the game of thrones, you win or you die. There is no middle ground."

"Never forget what you are, for surely the world will not. Make it your strength. Then it can never be your weakness. Armour yourself in it, and it will never be used to hurt you."

"Bran thought about it. 'Can a man still be brave if he's afraid?'
'That is the only time a man can be brave', his father told him."

"Fear cuts deeper than swords."

"There is only one god and his name is Death. And there is only one thing we say to Death: 'Not today.'"

"Most men would rather deny a hard truth than face it."

“What is honor compared to a woman's love? What is duty against the feel of a newborn son in your arms . . . or the memory of a brother's smile? Wind and words. Wind and words. We are only human, and the gods have fashioned us for love. That is our great glory, and our great tragedy.” 


“Oh, my sweet summer child," Old Nan said quietly, "what do you know of fear?
Fear is for the winter, my little lord, when the snows fall a hundred feet
deep and the ice wind comes howling out of the north. Fear is for the long
night, when the sun hides its face for years at a time, and little children
are born and live and die all in darkness while the direwolves grow gaunt and
hungry, and the white walkers move through the woods” 


“My brother has his sword, King Robert has his warhammer and I have my mind...and a mind needs books as a sword needs a whetstone if it is to keep its edge. That's why I read so much Jon Snow.” 

“All that Syrio Forel had taught her went racing through her head. Swift as a deer. Quiet as shadow. Fear cuts deeper than swords. Quick as a snake. Calm as still water. Fear cuts deeper than swords. Strong as a bear. Fierce as a wolverine. Fear cuts deeper than swords. The man who fears losing has already lost. Fear cuts deeper than swords. Fear cuts deeper than swords. Fear cuts deeper than swords.” 


1 kommentar:

  1. Riktigt bra recension alltså!! Och jag håller med dig om precis allt! :)

    SvaraRadera

Har du en bok som du tycker jag måste läsa? Eller är du ett förlag som vill ge mig ett recensionsex? Eller vill du kanske bara säga hej?
KOMMENTERA!

Jag svarar på ALLA kommentarer, acceptera dock att jag kommer slänga dåliga kommentarer och spam...

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...