Författare: Andy Weir
Genre: Science fiction
Sidor: 510 sidor
Förlag: Bookmark Förlag
Serie: -
Utgivningsår: 2021
Originaltitel: Project Hail Mary
Övrigt: Utläst 7 mars 2022
Genre: Science fiction
Sidor: 510 sidor
Förlag: Bookmark Förlag
Serie: -
Utgivningsår: 2021
Originaltitel: Project Hail Mary
Övrigt: Utläst 7 mars 2022
Handling: Ryland är ensam överlevande på det sista desperata uppdraget att försöka rädda jorden - om han misslyckas innebär det slutet för mänskligheten. Men det vet inte Ryland, för han vet ingenting. Inte ens vem han själv är.
Miljontals mil hemifrån, med endast två döda astronauter som medpassagerare, inser Ryland att han måste rädda sig själv, för att kunna rädda världen. Men först måste han ta reda på vem, eller kanske snarare vad, det är som plötsligt gör honom sällskap...
Omdöme: Uppdrag Hail Mary är inget actionspäckat, fartfyllt och utflippat rymdäventyr som sci-fi så ofta avskrivs som, utan snarare en stämningsfull och hoppfull berättelse om en astronaut strandsatt långt hemifrån som gör sitt yttersta för att kartlägga vem han är och vad som inträffat samtidigt som han lär känna den individ som han stött på i sitt sökande. Att använda sig av retrograd amnesi är ett skickligt berättargrepp av författaren som håller min nyfikenhet vid liv. Sammanvävt med tiden i rymden återvänder minnena från Rylands förflutna genom glimtar, vilket gör att berättelsen aldrig blir tråkig.
Ryland fastnade jag fort för. Mänsklig. Relaterbar. Kvick. Bristfällig på ett ödmjukt och ärligt sätt. Trots den mörka tillvaron ser han humorn i sin tröstlösa belägenhet och jag älskade att få bekanta mig med honom i takt med att han lär känna sig själv och sin omvärld på nytt.
Weir bygger upp en samtid som känns så skrämmande realistisk och minutiöst genomtänkt att jag flera gånger behövde nypa mig själv i armen för att påminna mig om att det inte är verkligt. För inte nog med att premissen är fängslande genialisk, den är också trovärdig och greppbar trots all kvantfysik och aerodynamik. Författarens entusiasm smittar av sig och naturvetenskapsnörden inom mig jublar.
Jag väntade mig inte alls den känslomässiga berg-och-dalbana boken bjöd med mig på. Det har skrattats, det har gråtits, det har gapats av förundran och ibland fann jag mig sittandes på soffkanten med hjärtat i halsgropen. Universums framtid står på spel och allt hänger på två varelsers samarbetsvilja, kreativa problemlösningsförmåga och den oväntade vänskap som plötsligt uppstår. Det är på samma gång fascinerande, klaustrofobiskt och alldeles hjärtskärande.